Sitter på mitt “undangömda” fik skyddad från omvärlden. Framför mig datorn, god choklad och perfekt latte. Det är bara jag i fiket när ytterliggare en kund kommer in. Det är en ung kvinna med lite charmigt personliga kläder i diverse färger. Jag får världens dejavú när hon närmar sig kassan, helt sjukt. Jag är helt säker på att jag har suttit här tidigare, exakt på denna plats, och sett denna kvinna komma in och gå fram till kassan. Brrrr, börjar rysa lite nu när jag skriver om det.
Det som ändå övertalar mig att detta inte är ett tecken från Gud är kvinnan bakom disken, hon känner jag inte alls igen. *sniff sniff*, nix, jag förnimmar inget alls om henne.
0 thoughts on “En dejavú – skitläskigt!”