Bröllopsfina för ovanlighetensskull

Det är inte alltid vi klär upp oss nu för tiden, så som vi brukade göra när vi tex pluggade i Luleå och skulle ut på kåren för en kvällsöl. Den tiden är förbi, ännu mer förbi kanske man kan säga efter att vi fick Elvira. Då blir det inte så mycket tid över för att piffa upp sig och gå ut. Vi lyckades pricka in en kväll i sommar när vi var ute själva när vi var i Halmstad. Då nattade vi Elvira och mamma fick passa en sovande Elvira, och puffa henne i rumpan om stumpan vaknade. Då tog vi två drinkar och skyndade snabbt hem igen för att se att vår lilla gumma mådde bra.

Nu i helgen fick vi chansen att göra oss fina igen och det var trevligt. Även om magen putar lite för mycket efter alla sommarbestyr så kom jag precis i kostymbyxorna. De är lite trånga av värsta slim fit modellen. Vet inte varför jag köpte så jäkla tighta byxor när jag köpte en ny kostym, tror det hängde ihop med den eviga företeelsen som flyger igenom hjärnan: “De känns lite trånga, men jag kommer ju inte att vara så här tjock nu när jag börjar träna….” Jo. Den stämmer nog aldrig, fast å andra sidan är det inget som sker med magi av sig själv utan att man lägger manken till att försöka träna. Det är ju bara självdisciplin det handlar om, och när det gäller att gå och träna själv på kvällarna så har jag inte den disciplin som behövs dessvärre. Tror att jag behöver en träningsparner, men hur hittar man en sådan utan att börja söka på “träningskompisdejting-siter” (om det finns sådana förstås).

Jag är lite stolt över Lenas lila klänning som hon hade till bröllopet som ni ser ovan, det var ju jag som hittade den i en butik i Göteborg. Lena gillade inte ryggen och jag fick formligen tjata på henne att hon var hur fin som helst i den. Till slut lyckades jag övertala henne att köpa den, och den var helt perfekt för bröllopet. Butiken hette Tessie tror jag, de hade schyssta rean också på massa av fina sommarklänningar. Själv körde jag på hederlig svart kostym med en lila slips för att gå lite i match med Lenas lila klänning. Även om nyanserna inte var i samma skärpa så att säga.

Och hur stod vi tillsammans på finhetsskalan gentemot andra gäster på bröllopet? Så klart i toppen ;)

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.